Laggning

Att lagga har INGET att göra med hackande filmer..! Laggning är en gammal fin teknik för att tillverka vattentäta kärl. Tekniken bygger på att sammanfoga stavar runt en botten.

Jonte täljer en stav i laggbänken.

Lite hjälp från Njombe, Tanzania, är inte fel.

Varje stav passas in i botten och den färdiga staven.

Det finns faktiskt en liten arbetsyta att jobba på...

Stilstudie av Jonte. När inte bänken räcker till.

Alla stavar på plats - då är det dags att fundera på locket.

Funkar perfekt!

Tråg - att urholka en stock, del II

Nu har vi tagit tillbaka de torra trågen i verkstaden för att renskära och göra dom klara.

Full fart i verkstan!

Det gäller att ha vassa järn så att det blir fina skär!

På ett tråg finns det många ytor att dekorera. Paulina i färd med att skära in mönster i sitt bärrensningstråg.

Nästan klara! Tom Granaths kunskaper kommer till sin rätt nu! Mycket färg är härligt!

Ryssolja

Nu har vi experimenterat och tillverkat ryssolja. Som namnet antyder kommer kunskapen från Ryssland. Men att tillverka ryssolja har en gammal tradition även i Norden. Man använde det framförallt till att impregnera läder. (vad vi ska ha det till vet vi inte riktigt...)

Vi börjar med att packa en järngryta med näver.

Det bör packas så tätt det bara är möjligt!

Grytan vänds upp och ner på en bottenplatta. Det ska vara helt tätt, inget syre får komma in och tända eld på nävret! 

Elden har tagit sig och processen är igång - det börjar droppa så smått.

Traditionen säger att man kunde känna på lukten att ryssen var i närheten. Och det kan vi skriva under på! - Det luktar fruktansvärt! 

(detta gäller givetvis inte dagens "ryssar"!) 

Paulinas tolkning av odören. Det närmaste vi kom i att beskriva lukten är någon stans mellan "rutten rökt fisk och en riktigt gammal mögelost".

Resultatet: Av 15 liter näver fick vi fram en dryg liter olja. Vi fick fram en riktigt ljus o fin olja efter att den hade skiktat sig. Denna olja sugs upp fint av ett läder.

Knivmakeri

En god slöjdare behöver en schysst kniv. Och den gör hen själv!

Vi börjar med att borra ett genomgående hål för knivtången. 

Det gäller att borra så rakt man bara kan. 

Bra om man har en bänkgranne som kan hjälpa till att styra.

Kniven sitter fast i skaftet nu ska den grovformas med sågen.

Man får använda kniven för att få fram Kniven.

En kniv tar form.

Tången nitas. Det kommer att sitta som berget!

Nu tar nästa steg i knivmakeriet vid: Vi gör en kopia på kniven för att ha en läst att sy knivslidan på.

Skinnet görs i ordning med mått från lästen. Skärs ut, tunnas ut och sylas för sömmen.

Sömnaden tar vid.

Klassens vegan söker egna vägar - här syr Claes en slida á lá en klassisk Morakniv i vulkanfiber. 

Till den förra kniven blev den en finsk variant i näver.

Målning

Vi har haft besök av målarmästare Tom Granath, som har gett oss grunderna i den traditionella målningskonsten. Hallå! Detta är ju en hel vetenskap! Mycket intressant och lärorikt!

Tom visar och förklarar inför en intresserad klass.

Tom menar att vi ska ta fram barnet inom oss.för att skapa den perfekta marmoreringen. 

En del tog hjälp av ett proffs!

Vi fick också prova på att förgylla. Det blir riktigt häftigt!

Yxor i alla dess slag

Man kan väl säga att skolan ligger på rätt plats - en av våra grannar är en yxfabrik... Sedan 1885 har Wetterlings yxsmedja legat i Storvik. Varje år passar vi på att gå på studiebesök.

En yxa blir till

Det blir några stycken...

På Wetterlings märks det att det finns gamla anor även om det görs yxor här idag finns spåren kvar från förr.

En hel del modeller har passerat genom åren.