Så var det dags att ta i ordentligt. Vi har kommit fram till trågen.
Tråg användes förr framförallt vid mjölkproduktionen. En hällde upp mjölken i flata tråg för att kunna separera grädden, som omvandlades till grädde och ostar. Men tråg har också använts vid bakning eller för att lägga upp råvaror i. Idag använder vi dom kanske främst som ett vackert uppläggningsfat att ha bröd, frukt, eller kanske en sallad.
Vi börjar ute i skogen med att välja en lämplig asp. Asp är ett bra träslag till tråg; ett lätt träslag, rakvuxet med få kvistar, som är enkelt att klyva och följsamt att jobba i.
Sven-Olof fäller....
...och vi tittar på.
Vi hjälper till att kvista...
...och traktor med skogsvagn hjälper till att lyfta.
Tillbaka på skolan sågar vi upp lämpliga ämnen.
Aspen har tyvärr ganska ofta röta i kärnan, som gör att dessa bitar inte är användbara för oss.
Ämnena klyvs upp
En anvisning görs med klyvkniven...
...där kilarna slås i.
Ser bra ut, rak och fin.
Hur luktar asp?
Inte särskilt gott... lite åt fotsvettshållet faktiskt.
Glada och förväntansfulla.
Tillbaka i slöjdsalen är det dags att göra en grovbearbetning med yxan.
Insidan skissas upp och det är dags att holka ur med tjäckeln.
Ytterformen får sig en omgång med yxan. Det gäller att ta bort allt onödigt material för att torkningen ska gå bra.
En sista bearbetning med skölpen sedan är det dags att ställa undan tråget på en sval plats för torkning. Fortsättning följer om några veckor.
