På plats!

Äntligen är läsåret igång igen. 8 förväntansfulla 1or och 4 tappra 2or har nu satt igång på Trä- & Smideskursen på Västerbergs Folkhögskola.

Trots regnväder, som orsakade en hel del kaos i trakterna, så hindrade det inte oss från att direkt ge sig ut i skog och mark för att hitta ämnen till att göra skedar och slevar, dock inte utan grundläggande kunskaper i knivhantering och täljteknik.

Den första veckan lades grunden för olika tekniker när det kommer till att hantera täljknivar och skedknivar, som man sedan har med sig under resans gång. Att vi fastnade i skedar märktes väl på resultaten, samt att majoriteten av oss satt med skedämnen i händerna, mer eller mindre konstant, och täljde.

Andra veckan så avancerade vi. Väl ute i skogen så var det dags att hitta lämpliga ämnen för att göra böjda skedar och slevar. Med yxa, timmersåg och ett glatt humör gav vi oss ut till skogs för att hitta passande björkar. Ja, vi arbetar främst i björk då det är ett fantastiskt material som är lätt att hantera och väldigt mångsidigt. Det finns nog få träd som man får ut så mycket material av som från björken.

Förutom fina ämnen så hittade vi även lite av skogens guld! Och det är väl tur att denna kurs inte bara handlar om att lära sig hur man skapar vackra ting i trä, utan även om att lära sig mer och skog och mark. Det är trots allt från naturen vi hämtar vårt råmaterial!

 

Att sedan komma in i värmen och det torra igen, var helt okej. Framför allt som vi lärde oss att klyva våra ämnen på rätt sätt. Den som bara tror att det är att sätta yxan i träet tror fel. Här gäller det att se på ämnet, känna efter vart hän det vill, hitta formen på det man vill göra och sen klyva ämnet på rätt ställe.

Björken är dessutom färsk, vilket gör att den är lättare att hantera, men den har även fortfarande sitt egna liv och kan vrida sig lite hur den vill.

1orna fortsatte med skedar och slevar medans 2orna fortsatte med att fördjupa sig i sina projekt inför det kommande året.

 Ja, äntligen är vi igång och vi kommer hålla er alla uppdaterade så mycket vi kan, hinner med och orkar.

 Håll utkik efter nästa inlägg som kommer handla om när vi tog oss ut i skogen, igen, för att hitta ämnen till våra tråg, samt en utflykt till en fäbod, för att hämta ännu mer kunskap om det historiska kulturarv vi lockas av.

Avslut

 Så var det dags, hur gick det till? Tiden som slöjdare verkar vara en annan, den går mycket fortare!

Vi avslutar med några bilder från årskull 2020-21´s avslutning i skogarna runt Österbergsmuren norr om Storvik.

Sven-Olof berättar om Österbergsmurens naturreservat.

Gigantiska furor! De får en att känna sig ödmjuk!

Vi besökte Österbergs fäbovall

Att det en gång i tiden har varit en fäbovall är ganska tydligt, om en har ögonen med sig.

Jo, det finns mygg i skogen...

Sven-Olof hjälpte oss att dricka källa.

Nja... kanske inte det godaste vattnet, men säkert jätte nyttigt!

Tack o hej från oss!

(ser ni vrilen?)

Knutkorgen

 Nu har vi kommit fram till det avslutande momentet på kursen, Knutkorgen. Kan tyckas som ett ganska enkelt projekt, men, det finns en anledning att denna kommer sist av våra slöjdtekniker. Nu får vi ta fram allt det vi har lärt oss under året, inte minst Tålamodet!

Knutkorgen är en lite udda fågel i den nordiska korgfamiljen, som är byggd runt fyra vidjor hopfogade i knutar. Korgen finns från södra Finland över Norduppland och Gästrikland till Norge. Knutkorgen var, och är, en finkorg. En sk. förningskorg, en korg att ta till kalas. De gamla korgarna är nästan uteslutande målade med årtal och initialer.

Vi startar här med sälgkäpparna, som vi tog in i april för att dom ska få börja sava inomhus.

Fyra käppar går åt till stommen på korgen.

Varje käpp har två tappar och två urtäljda hak så att dom kan fogas samman.

Det blir ganska mycket täljande...

De fyra käpparna är färdigtäljda och det är dags att böja ihop stommen.

Ett antal stommar på tork.

I de torra stommarna skärs spår för sidostyckena som fästs i varje hörn.

Nästa steg är att tälja in varpen som som är stöd för flätningen.

Porträtt av en nöjd korgmakare...

Nästa steg är att tillverka inslaget i väven. Vi använder sälg, som vi först klyver...

...och sedan täljer ned i lagom tjocklek med hjälp av täljhästen och bandkniv.

Dom täljda sälgspånen flätas in.

Grepen, eller handtaget, flätas in i korgen.

Porträtt av en trött korgmakare...

En sista finputs under den blommande linden.

Pallar

 Det närmaste snickeri vi kommer på kursen är kanske pallarna. Men är det möbelsnickeri? Jag tycker det är slöjd! 

Vi började redan i höstas med att klyva ämnen till ben, så att dom fick torka tills vi skulle använda dom.

Ibland får en ta i mera...

Nu är benämnena torra och grovhuggningen tar vid.

Benen får sin form i täljhästen.

Sitsen reskärs

Oliver gör en annan variant av pall.

Tapparna i benen görs iordning för att passa i sitsens borrade hål.

Benen sitter i sitsen och ska vägas in så att pallen står stadigt.

Det sista som görs är att såga av de kilade tapparna.

Färdiga att tas i bruk.

Björkbark

 Björkens bark - nävret är ett fantastiskt material! Det är vatten- och lufttätt, isolerande och det är roligt att jobba i! Känslan är någon stans mellan trä och läder. 

Tvärtemot hur det växer på trädet är det insidan som vi använder som utsida på slöjdföremålen.

Vi börjar med att tillverka en helnäverask av två näverflak.

Flaken viks ihop och fästs med våra björkrötter.

För att stadga upp fatet sys överkanten också med rötter.

"Alla sätt är bra - utom de dåliga"... roten behöver hållas fuktig så att den inte går av.

Vi provade också att tampa näverburkar.

En liten samling näveralster.