tisdag 22 september 2020

Storvika fäbodar

 Vi har en tradition att besöka OlOrs fäbod en fin höstdag. Mycket av det vi håller på med på kursen har sina rötter i fäbodskulturen. Fäboden användes av bönderna på sommarhalvåret. Företrädesvis av bönder som hade sina gårdar norr om Dalälven. Hit tog dom sina djur för att de skulle få bra bete. Fäboden var till stor del kvinnornas domän och framförallt var det mjölken som togs om hand. De gjorde smör, ost, filmjölk och messmör som kunde lagras betydligt längre än själva mjölken. 

 Det som behövdes och brukades på fäboden var slöjdat på gården. 

Stugan ligger vackert på fäbovallen bland björkarna.

Sven Olof visar och berättar hur livet var på fäboden och vilka slöjdade föremål som användes.

Vi tog en promenad för att titta på de spår som finns kvar i landskapet. Här visar Sven Olof resterna av en fäbostuga.

Längre in i snårskogen fick vi bekanta oss med lämningarna av en kolarkoja ...

... och en kolbotten. Detta är rester efter träkolstillverkningen som en kan finna i skogen om en har ögonen med sig.

Efter skogspromenaden vankades det hamburgare. Kanske ingen traditionell fäbomat, men gott! Vi fick också prova något väldigt speciellt - kalvdans. En efterrätt som görs på kons mjölk efter kalvningen.

Gott!

Tid fanns också till att slöjda i höstsolen.

En typisk fäboslöjd var att vrida vidjor av björkens årsskott.


En trött humla fick hjälp att återfå krafterna med lite sockervatten.






















Inga kommentarer:

Skicka en kommentar