onsdag 17 januari 2018

Tjära

Lite tester och experiment har vi hunnit med också. Vi provade på att bränna tjära av en fin tjärstubbe. Tack LithLithLundin!


Här kan en prata om fetved!


Stubben högg vi upp i mindre bitar. Det är synd att Du inte kan känna doften! Men tro oss - det luktar fantastiskt!


Tjärbitarna packades i en järngryta.


Runt grytan tändes en eld för att fetveden ska svettas ut tjäran.


Och se! Det fungerar. Fin fin tjära att impregnera trä med eller kanske grunda skidorna.

Att svepa en ask

Nu var det ett tag sen det uppdaterades här på sidan... Det är inte så att vi inte har gjort något. Snarare tvärt om!

Innan jullovet började vi blocket med svepaskar. En rolig teknik där en får använda flera av sina färdigheter.
Själva namnet svepask kommer sig av att en sveper ett hyvlat spån runt en mall som får torka. När svepet är torrt är det "bara" att tillsätta ett lock och en botten. - inte svårare än så...


Vi börjar med att såga svepämnen ur en rakvuxen björk.


Vill en ha en egen form att svepa runt går det bra att tillverka en. Annars har vi många former på lager.


När formen på mallen är bestämd tar hyvlingen av svepämnet vid. Det får inte vara för tjockt, men inte heller för tunt. Spånor och hår flyger!


Spånan mjukas upp. Vi jobbar helst i färskt material, men skulle det bråka eller bli för torrt är det ångbasning som gäller.


Det går bra för Albin! En hel del kraft behövs för att svepet skall bil bra.


Svepämnen på tork.


Medans svepämnena torkar är det dags att fundera på vilken söm som kan passa. 
Vi syr med björkrötterna vi drog tidigare i höst.


Borrning för sömmen.




På gamla askar kan en ibland se att vingpennor har använts. Det måste ju provas!


Funkar alldeles utmärkt!


Sömnaden är klar, dags att såga ut botten och lock.


Bottenfalsen skärs till.


Botten sitter där den ska. Dags att nara fast den.


Det är mycket form i en svepask. Det gäller att hitta rätt. Häftig!

måndag 13 november 2017

Eggsmide

Nu har Per Alnaeus besök oss och vi har fått lära oss välla ihop stål och järn till skärande verktyg. Anledningen att en vill sammanfoga stål och järn till ett stycke är att då utnyttjas stålets hårdhet och järnets seghet och resultatet blir fantastiska eggverktyg.


Järnet böjs till.



Per förklarar hur eggstålet ska ligga mellan det mjukare järnet.


Ett fint litet paket som är klart för vällning.


På med borax, som tar bort orenheter mellan lagren.


Och så pang på! 


Hög värme, nästan så att järnet brinner, och några kraftiga slag så att paketet välls samman.


Ser bra ut! Nu är det "bara" att smida till själva knivbladet.


Tvåorna, som redan har gjort några knivar, fick prova på att smida bandknivar. Inte helt enkelt visade det sig...


Syning av arbetet.



Mera att välla - flera gnistor!


Hur blev det? Gick den ihop?


Att smida blir en glad av!


Mäster Per har full koll.


Smidet är klart. Nu återstår slipning, härdning och anlöpning.



 Några av veckans färdiga alster.

Slöjdarbesök

Vi har varit på Hälsingeturné och hälsat på några aktiva slöjdare/ hantverkare.


Vi startade resan på Stenegård i Järvsö. Här har dekormålerskan Anna Carin Åsbrink sin verkstad och butik. 


Anna Carin visade hur hon lägger upp sitt arbete då hon målar. Här jobbar hon på några rullgardiner.


Skedmakaren/ slöjdaren Niklas Karlsson, A Hard Slojd Life, anslöt och vi fick ta del av hur han tänker och jobbar med sitt slöjdande.


Resan avslutades hos smeden Per Alnaeus i Kilafors. 


Pers idestash.


Ute på gården fick vi ta del av lite timring.



Vi fick också förmånen att titta närmare på ullspinneriet med dess fantastiska maskiner.

Tråg del 2

Nu har våra tråg legat på tork i en månad ungefär. Då det är ganska mycket massa i ett tråg krävs det att dom torkar sakta för att inga torksprickor ska bildas.


Ytterformen skärs till.


Och innerformen renskärs.


Det gäller att ha vassa verktyg! Så täta besök hos brynstenarna krävs.


En samling tråg på gång.