måndag 17 februari 2020

Hellagg, täljt rör eller krympburk

"Kärt barn", osv... Att utnyttja träets naturliga förmåga att krympa är ju ett signum för slöjden. I tillverkningen av krympburkar är detta en förutsättning. En torr botten krymps in i ett färskt trä"rör".


Vi börjar med att borra bort kärnan i en färsk björk med en navare.


Navarens hål ryms upp...


...med Svante Djärvs speciella huggmejsel.


Utsidan jämnas lämpligen med en bandkniv.


Insidan jämnas till med Philips smidda krympkrokar innan det är dags att sätta i den torra bottnen.


Botten sågas ut och sätts in i det färska kärlet.


Det finns många ytor att dekorera.


Oscar gjorden en drickaflaska med två bottnar.


En blir glad av Krympburkar!!


Burkar, burkar , burkar i alla dess former

tisdag 14 januari 2020

Svepaskar

Spånaskar i svepteknik är en rolig form av slöjd. Kanske främst för att det är många olika tekniker som används. Ordet svepask kommer ifrån att en sveper ett tunt träspån runt en mall. Detta träspån bildar sedan väggen i asken. Vi börjar med en färsk stock av björk, tack Sven-Olof!, som vi sågar upp spån ur. Det är viktigt att sågningen sker i fiberriktningen.


Mallar att svepa spånen runt


De utsågade spånen formas till...


...och hyvlas till rätt tjocklek.


Sedan sveps spånet runt mallen och får torka så ett par dagar. Det enklaste och roligaste är om spånet är färskt.


Botten har hyvlats och det är dags för foglimning.


Botten sågas ut...


...och hyvlas jämn.


Dags att sy svepet med björkrötterna vi tog i höstas.


Finputsning


Resultatet - en samling svepta kärl.


måndag 25 november 2019

Hälsingeturné

Vi tog oss en dag utanför smedja och träverkstad för att träffa några hantverkare i Hälsingland. Det blev en full dag med intressanta möten och diskussioner.


Vi startade hos korgmålerskan Anna-Carin Åsbrink i hennes ateljé, måleriverkstan, på Stenegård i Järvsö.


Anna-Carin visade och berättade om sin verksamhet och erfarenheter som hantverkare.


På Stene träffade vi också skedmakaren Niklas Karlsson, ahardsloydlife.
Niklas berättade om sin väg in i hantverket.


Niklas visa oss hur han går tillväga då han tillverkar sina skedar.





På väg tillbaka från Järvsö stannade vi hos Per Alnaeus i Kilafors. 
Per har byggt upp en fantastisk smedja som har allt en smed kan drömma om.


Pers nostalgi-smedja


Vi hann också med att ta en tur i Filtmakeriets lokaler med dess underbara maskiner. 


söndag 17 november 2019

Eggsmide

Nu har vi haft mästersmeden Per Alnaeus hos oss för att lära konsten att välla ihop stål och järn för att smida eggverktyg. Fördelen med att göra eggverktyg på detta sätt är att en utnyttjar stålets hårdhet med järnets seghet och resultatet blir ett verktyg som håller en god skärpa.


Per visar hur det går till att smida ett knivblad.


Ett paket med järn runt ett stål som ska vällas ihop för att få ett knivämne görs iordning.


Paketet värms upp till välltemeratur, nästan 1300 grader.


Paketet slås ihop. Görs det på rätt sätt kommer de två materialen att bindas samman.


Arbetet fortsätter med att forma knivbladet och tången.






Resultatet. Nu är det grovlipning, normalisering, härdning och anlöpning som återstår för att kniven ska fungera.


Tvåorna har enats om att smida tjäcklar.
Mats får hjälp av släggdrängen Per att få fram formen.


Ögat på tjäckeln slås med hjälp av en dorn.


Det är ett ganska grovt material så slägghjälp underlättar för att få till den rätta formen.



Inte bra arbete, det finns tid mellan värmorna att vila.


Philip värmer upp ämnet till den rätta temperaturen.


Det som gör det effektfulla gnistregnet är glödskal och andra orenheter som pressas ur materialet.


Så blev det - snyggt! Nu är det bara skaftning som återstår innan tjäckeln är färdig.

onsdag 6 november 2019

Ryssolja och träkol

Näver är, som sagts förr, ett fantastiskt material! Nu har vi provat att torrdestillera gamalt näver för att tillverka björktjära eller ryssolja. Processen är densamma som när vi tillverkade trätjära i våras. I en järngryta finns materialet som vi vill få ut tjäran ur. Grytan vänds och tätas så att ingen luft kommer in sedan eldar vi runt om. Av värmen pressas tjäran ur materialet.


Vår gryta är fullpackad med näver.


Elden är igång och det är bara att vänta på att det ska bli tillräckligt varmt.


Först kommer det rök. En doft sensation! Någon stans mellan en vällagrad gorgonzola och surströmming..!


Efter någon timme börjar det droppa ut tjära.


När vi ändå höll på och elda, passade vi på att bränna en tunna träkol.



Alla är med och matar eldarna.


Dagen efter: blev det något kol, eller har allt brunnit upp?


Ser riktigt bra ut! 
Detta ska vi använda när det ska smidas knivar.


Och detta blev kvar av nävret sedan vi fick ut tjäran. 


Av det som blev kvar av det kolade nävret gör vi färgpigment, kimrök.



Philip smörjer in sina kängor med ryssoljan. Det ska göra dom vattentäta.